Den naturligt söta och kolaliknande smaken gör carob till en populär smaksättare för desserter och bakverk. Carob används även flitigt som ersättare för kakao eller tillsammans med kakao eftersom dom båda kompletterar varandra väldigt bra.
Vad är carob?
Carob som även går under namnet Johannesbröd ingår i familjen baljväxter. Carobträdet (Ceratonia siliqua) har sitt ursprung runt Medelhavsområdet och de forntida grekerna var först med att använda carob.
De största producenterna idag är Portugal, Italien och Marocko. Träden odlas även i andra delar av världen med passande klimat som till exempel Florida, Kalifornien och vissa delar av Australien.
Carobträden är enköniga, så det krävs både ett han- och ett honträd för att producera frukter. Innan trädet kan bära frukt tar det cirka 6 år. Ett befruktat honträd kan sedan producera hundratals kilo carobfrukter som ser ut som en stor bönskida. Dom blir blir cirka 25 cm långa och är fyllda med ett brunt fruktkött och små frön.
För att framställa carobpulver torkas och rostas bönskidorna varsamt, följt av att dom mals till ett fint pulver. Carobpulver som man köper kan vara antingen raw eller rostat. Raw carobpulver upphettas inte till mer än 37° C, vilket ger en mildare och sötare smak. Lättrostat är lite kraftigare i smaken och sötare än mörkrostat, som har en lite mer bitter och intensiv smak. Vill man dock ta vara på all näring som carob har att erbjuda är det raw man vill välja.
Näringsinnehållet i carob
Carob är inte bara en god smaksättare, utan har också ett rikt näringsinnehåll (1) (2). Det är en mycket bra källa till kostfibrer och har ett generöst innehåll av antioxidanter i form av polyfenoler som till exempel tanniner, flavonoider och fenolsyror.
Proteininnehållet ligger runt 4–5 % och fetthalten är låg, ungefär 0,6 %.
Man hittar också en lång rad vitaminer och mineraler. 100 g carobpulver innehåller i genomsnitt 348 mg kalcium, 827 mg kalium, 2.94 mg järn, 54 mg magnesium, 0,92 mg zink, 5,3 mg selen, 79 mg fosfor, 0.46 mg B2, 1,9 mg B3 och 0,36 mg B6. Näringsinnehållet kan dock variera något beroende på växtplats.
En annan fördel med carob är att det är fritt från oxalater, vilket är ämnen som finns i många vegetabilier. En kost rik på oxalater kan hämma näringsupptaget och öka risken för njursten.
Så använder du carob
Som nämnt används carob främst som smaksättare för desserter och bakverk. Man kan även använda carobpulvret för att strö över gröten, yoghurten eller tillsätta i smoothies.
Carob är också populärt att använda som ersättning för kakao, eftersom dom båda påminner om varandra på många sätt. Till skillnad från kakao innehåller carob dock inte några stimulerande ämnen som koffein och teobromin. Det kan därmed vara ett bra alternativ för dom som är känsliga mot denna typ av ämnen.
Om du vill ersätta kakao mot carob så kan du ofta byta ut med lika mängd. Man kan dock behöva dra ner på sötningen i receptet eftersom carob har en naturlig sötma, så prova dig fram.
Det är även vanligt att man använder carob och kakao tillsammans eftersom smakerna kompletterar varandra mycket bra.
Skriven av Mikaela Bjerring från passionforhalsa.se
Källor och referenser:
(1) Nutritional characterization of carobs and traditional carob products.Published online 2018 Oct 4. doi: 10.1002/fsn3.776. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6261171/
(2) Food data central- Carob flour: https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/173755/nutrients
.jpg)
