Enzymer behövs för varenda kemisk reaktion i kroppen. Inte minst är de viktiga för en effektiv matsmältning. Utan dom kan ditt mag-tarmsystemet nämligen inte bryta ner maten ordentligt, vilket kan skapa problem.
Vad är enzymer?
Enzymer är en typ av proteinmolekyler som fungerar som katalysatorer, som i kroppen påskyndar kemiska reaktioner. För att de ska aktiveras behövs bra förhållanden som rätt pH-värde och temperatur. Dessutom är de beroende av olika kofaktorer som till exempel vissa vitaminer och mineraler.
Enzymer delas in i 3 grupper:
- Metaboliska enzymer
- Matenzymer
- Matsmältningsenzymer
Alla kemiska reaktioner i kroppen är beroende av enzymer. Våra organ, vävnader och celler fungerar med hjälp av metaboliska enzymer.
Tillräckligt matsmältningsenzymer och matenzymer är nödvändiga för att vi ska kunna smälta maten ordentligt och ta upp näringen.
Matsmältningsenzymerna
Matsmältningsenzymer bryter ner maten till näringsämnen som är tillräckligt små för att kunna passera tunntarmens vägg. Därefter absorberas de i blodet och transporteras vidare till kroppens celler. Matsmältningsenzymerna har endast tre specifika uppgifter som är att bryta ner fett, protein och kolhydrater.
De tre huvudtyperna av matsmältningsenzymer är:
- Proteas (bryter ner protein)
- Amylas (bryter ner kolhydrater)
- Lipas (bryter ner fett)
Det finns även en rad andra enzymer som till exempel laktas som bryter ner mjölkproteinet laktos och fytas som bryter ner syror i säd, nötter, frön, frukt och grönsaker. Förutom enzymer behöver vi även galla och vår sura magsyra för att matsmältningen ska fungera bra. Matsmältningsenzymerna stödjer även tarmfloran och hjälper till att oskadliggör elaka bakterier och parasiter som vi kan få i oss via maten.
Bist på matsmältningsenzymer
Det finns många faktorer som påverkar kroppens produktion av matsmältningsenzymer. Med åldern blir kroppens förmåga att tillverka enzymer sämre. Dålig produktion kan också bero på magbesvär, stress eller ärftlighet. Vissa mediciner kan även hämma produktionen. En annan vanlig orsak är en dålig kosthållning. Om maten är fattig på matenzymer och näring får inte matsmältningsenzymerna och mag-tarmsystemet den hjälp som behövs för att smälta maten ordentligt.
En kost med mycket socker och snabba kolhydrater sätter även press på bukspottskörteln att producera mer insulin. Eftersom bukspottskörteln också är ett av de organ som producerar matsmältningsenzymer så kommer utsöndringen att minska, eftersom insulinproduktionen kommer att prioriteras.
Om kroppen producerar en för liten mängd matsmältningsenzymer kan man uppleva besvär som till exempel uppsvälldhet, gaser, magsmärta och trötthet efter måltid. Om maten inte har brutits ner tillräckligt kan kroppen inte heller tillgodogöra sig näringen lika bra, vilket i längden kan leda till näringsbrister.
Att stödja matsmältningsenzymerna
Matenzymerna i kosten stödjer matsmältningsenzymerna som kroppen producerar. Eftersom enzymerna är värmekänsliga och förstörs vid upphettning är det av betydelse att vi inkluderar råkost i våra måltider. Att tugga maten tillräckligt mycket är också viktigt, eftersom enzymet amylas frisätts i saliven när du tuggar. Vältuggad mat underlättar även för matsmältningen i magen och tarmen. Det finns även enzymer i form av kosttillskott som man kan ta vid behov för att stödja matsmältningen ytterligare.
//Mikaela Bjerring från Passion för hälsa
