Rosenrot med det vetenskapliga namnet Rhodiola rosea tillhör familjen fetblandsväxter. Det är en adaptogen ört med en lång traditionell användning för att hjälpa kroppen att anpassa sig vid inre och yttre påfrestningar.
Rosenrot som traditionell läkeväxt
Rosenrot växer i vissa delar av norra Europa, norra Asien, Nordamerika och Grönland. I Sverige är den vanlig i fjällen och förkommer också i mindre utsträckning i Norrbotten, Hälsingland och Bohuslän. Namnet har den fått från att rötterna doftar som rosor.
Rosenrot har en mycket lång traditionell användning som både mat och läkeväxt. I Norden ska den ha använts under mer än 3000 år och det sägs att vikingarna intog örten för att öka sin energi, uthållighet och styrka.
I forntida Kina bryggde man te av örten som intogs vid infektioner som förkylning och influensa. Genom tiderna har rosenroten dessutom varit en symbol för fruktbarhet. I de sibiriska bergsbyarna finns det en gammal tradition att överlämna brudparet en bukett med rosenrot på bröllopsdagen för att önska god fertilitet.
1755 beskrev Carl Von Linné rosenrot som en läkeväxt i sin läkemedelshandbok. Han namngav den Rhodiola rosea och rekommenderade den då mot bland annat hysteri, svårmod, bråck, huvudvärk och impotens. I modern tid har det gjorts över 200 studier på rosenrot där man fokuserat på örtens adapogena egenskaper.
Rosenrot som adaptogen
Rosenrot ingår i den grupp örter som man kallar för adaptogener. Det innebär att dessa växter innehåller ämnen som ska bidra till att stärka kroppens anpassningsförmåga vid fysiska och psykiska påfrestningar. Adaptogenerna hjälper då kroppen att anpassa sig så att den bättre kan hantera fysisk, mental och emotionell stress och komma tillbaka i balans. Rosenrot innehåller över 140 aktiva ämnen, där de adaptogena substanserna är salidrosid och rosavimin.
Genom de studier som gjorts under åren har man sett att rosenrot har många potentiella egenskaper. Här följer om några intressanta studier som gjorts med örten.
Rosenrot vid stress
En av de främsta anledningarna till att människor använder adaptogena örter som rosenrot är för att stödja kroppen vid stress. Genom studier har man sett att rosenrot kan hjälpa till att balansera kortisolnivåerna och lugna nervsystemet när man vid hög stress går in i kamp- flyktreaktionen (1).
Rosenrot har också visat sig förbättra symtom på utbrändhet som kan uppstå vid kronisk stress. Vid en studie (2) fick 118 personer med stressrelaterad utbrändhet, 400 mg rosenrot per dag i 12 veckor. Studiedeltagare visade en tydlig förbättring av olika stressymtom. Den största förbättringen sågs under den första veckan och fortsatte därefter att förbättras under hela studien.
Rosenrot vid trötthet
Otillräcklig sömn, stress och oro är bara några av många faktorer som kan bidra till trötthet. Vid en studie ville man undersöka vilken effekt rosenrot har vid kronisk trötthet. 100 personer deltog i studien som fick inta 400 mg rosenrot varje dag i 8 veckor. Efter en vecka observerades en minskning av trötthet och stressymtom, samt en förbättring av upplevd livskvalité, humör och koncentration bland deltagarna. Under kommande veckor fortsatt även resultaten att förbättras (3).
Rosenrot vid träning
Inom träningsvärlden är rosenrot ett uppskattat kosttillskott för att förbättra prestationen, minska fysisk och mental trötthet, samt öka antioxidantaktiviteten i kroppen.
Bland annat visade en studie (4) att intag av rosenrot förkortade reaktionstiden och total svarstid hos unga, friska, fysiskt aktiva män. Man såg även en ökning av antioxidantaktiviteten. En annan studie visade en förbättring av träningsprestanda genom att minska upplevd ansträngning (5).
Resultaten från de studier som gjort kan i nulägget bara betraktas som potentiella egenskaper av örten. Mer vetenskapliga studier behövs innan dessa effekter kan bekräftas fullt ut.
Att inta rosenrot
Rosenrot finns både som kosttillskott och naturläkemedel. För att få klassas som naturläkemedel krävs en granskning och ett godkännande av produkten från läkemedelsverket. Den påstådda effekten grundar sig i erfarenhet av långvarig traditionell användning. Effekten av rosenrot brukar komma snabbt. Redan efter en knapp timme efter intag brukar man känna av effekten, som därefter varar under en relativt lång tid.
//Mikaela Bjerring från Passion för hälsa
