Kanel är en av våra mest älskade smaksättare och kan hittas på kryddhyllan i de flesta hushåll. Under årtusenden har det varit en högt prisad ört så väl som läkeväxt. Det finns även flera olika typer av kanel och du vill se till att välja rätt sort.
Vad är egentligen kanel?
Kanel kommer från barken från olika arter i kanelsläktet (Cinnamomum) som ingår i familjen lagerväxter. Remsor av den inre barken torkas tills de rullar ihop sig till det som vi som kallar för kanelstänger. Dessa kan sedan användas som dom är, malas till pulver eller göras till extrakt. Under torkningsprocessen utvecklas smaken och färgen förändras från ljusgul till den mörkbruna färg som kryddan har när man köper den. Det finns många olika sorters kanel där kassiakanel och ceylonkanel är dom två vanligaste.
Kassiakanel
Är den innerbarken från trädet Cinnamomum cassia. Det är den sorts kanel som dominerar i våra svenska kryddhyllor. Den brukar även kallas för kökskanel och står det bara kanel på burken så är det mest sannolikt kassiakanel.
Ceylonkanel
Ceylonkanel kommer från trädet Cinnamomum verum, eller Cinnamomum zeylanicum. Den kallas även för ”äkta kanel” och är känd för sin lite sötare och mildare smak.
Hälsosamma egenskaper av kanel
De flesta använder kanel enbart för dess goda smak, men kryddan äger även många hälsosamma egenskaper. Kanel har till exempel en lång traditionell användning vid många problem relaterat till mag-tarmhälsan (1). Kryddan har också länge varit känd för sin förmåga att främja ett stabilare blodsocker (2). Förr kunde man köpa kanel på apotek för dess antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper (3). En traditionell ayurvedisk kur för att stödja immunsystemet är att mixa Ceylonkanel med lite honung.
Kanel innehåller en rad intressanta ämnen som inkluderar kanelaldehyd, kanelsyra, kumarin, kaempferol, katekin, procyanidiner, eugenol och quercetin, Man hittar även garvämnen, fibrer, kalcium, järn, mangan, flavanoler och flertal andra potenta antioxidanter (4).
Kumarin i kanel
Kumarin är en kemisk förening som finns i en lång rad olika växter.
Inom forskning har man sett att kumarin bland annat fungerar anti-inflammatoriskt och antibakteriellt (5). Problemet är att det kan vara skadligt om det intas i för stora mängder under en längre tid. Bland annat har man sett att det kan ge leverskador (6). Om skadorna av kumarinet är lindriga är dom reversibla, vilket betyder att dom går tillbaka om intaget upphör. Vissa personer är mer känsliga än andra. I det flesta livsmedel som innehåller kumarin är mängden så liten att det inte utgör någon som helst fara. Kassiakanel är dock känt för att innehålla väldigt höga nivåer av kumarin, medan ceylonkanel innehåller väldigt lite.
1 kg Kassiakanel i pulverform innehåller cirka 2,1-4,4 g kumarin, vilket betyder att 1 tesked skulle innehålla cirka 5,8-12,1 mg kumarin (7). Detta är mer än det tolerabla dagliga intaget för kumarin på 0,1 mg/kg kroppsvikt/dag som rekommenderas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) (8). Ceylon innehåller ytterst lite kumarin och utgör därför ingen risk för överkonsumtion. För att kunna njuta av kanelens goda smak och fina hälsofrämjande egenskaper utan att oroa sig för kumarininnehållet, är det alltså ceylonkanel man vill välja.
//Mikaela Bjerring från Passion för hälsa
