Järnbrist är relativt vanligt och kan bero på flera olika anledningar. När det inte finns tillräckligt med järn i kroppen påverkas åtskilliga vitala kroppsfunktioner som kan ge upphov till en rad olika symtom.
Funktionen av järn i kroppen
Din kropp behöver tillräckligt med järn för att tillverka hemoglobin, ett protein i de röda blodkropparna som transporterar syre i blodet. Om det inte finns tillräckligt med hemoglobin kommer inte dina vävnader, organ och muskler få tillräckligt med syre för att kunna fungera effektivt.
I kroppen spelar järn därmed roll för ett flertal viktiga funktioner. Det har till exempel betydelse för våra kognitiva funktioner, ämnesomsättningen, immunsystemet, celldelningsprocessen och energitillverkningen.
Blodbrist som beror på att du har för lite järn i kroppen kallas för järnbristanemi.
Så visar sig järnbrist
Järnbrist kan visa sig på flera olika sätt och det finns ofta tydliga tecken på att det är just det du lider av. Hur svår bristen är avgör många gånger vilka symtom du får. Om järnbristen ökar långsamt kan kroppen dock anpassa sig och göra att man bara upplever lindriga besvär även om man har svår brist.
Vanliga symtom vid järnbrist:
• Trötthet och orkeslöshet
• Huden är blekare än normalt
• Spröda naglar och sprött hår och/eller håravfall
• Koncentrationssvårigheter
• Yrsel
• Huvudvärk
• Öronsus
• Hjärtklappningar
• Andfåddhet
• Försämrat immunförsvar
Orsaker till järnbrist
Det finns flera faktorer som kan bidra till att järnbrist utvecklas. Förlust av blod är den vanligaste orsaken. Det kan även bero på att man har svårt att ta upp järnet i tarmen eller att man få i sig för lite via kosten för att tillgodose behovet. Vissa sjukdomar och mediciner kan också påverka järnnivån i kroppen.
Blodförlust: En vanlig orsak till järnbrist hos kvinnor är rikliga menstruationsblödningar. Blodgivning eller annan blodförlust kan likaså leda till järnbrist.
Vegetarisk och vegansk kost: Personer som följer en vegetarisk eller vegansk kost kan ha svårare att få tillräckligt med järn från maten. Speciellt om man inte äter rikligt med järnrika vegetabiliska livsmedel. Den form av järn (icke-hemjärn) som finns i vegetabilier är också svårare för kroppen att ta upp jämfört med den form av järn (hemjärn) som finns i animalier.
Graviditet: Under graviditeten ökar behovet av järn. Anledningen är att fostret kräver järn från mamman för sin utveckling.
Dåligt upptag: Problem med matsmältningen såsom celikai eller inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan försvåra upptaget av järn i tarmen, vilket kan leda till brist.
Sjukdomar och läkemedel: Vissa sjukdomstillstånd och läkemedel kan orsaka blödningar eller påverka järnupptaget.
Att få i sig tillräckligt med järn
För att tillgodose sitt behov av järn bör man se till att inkludera järnrika livsmedel i sin kost. Exempel för järnrik mat är:
• Blodmat och inälvsmat
• Kött
• Fisk och skaldjur
• Ägg
• Baljväxter
• Nötter och frön
• Gröna bladgrönsaker som spenat och grönkål
• Alger så som spirulina och chlorella
• Fullkornsprodukter
• Raw kakao
Jämfört med många andra näringsämnen är kroppens upptag av järn relativt lågt. Den typ av järn i kosten som är lättast för kroppen att tillgodogöra sig är som nämnt ovan så kallat hemjärn. Denna typ av järn utgör ungefär hälften av järninnehållet i animaliska livsmedel. Järn i vegetabiliska livsmedel utgörs av så kallat icke-hemjärn som inte tas upp i kroppen lika effektivt.
C-vitamin kan förbättra järnupptaget, medan ämnen som polyfenoler som finns i till exempel te, kaffe och vin kan försämra upptaget. Även fytinsyra, högt intag av kalcium och fibrer kan försvåra kroppens upptagningsförmåga.
Åtgärder vid järnbrist
Vid misstänkt järnbrist bör man få sina järnvärden kollade och kompensera för eventuell brist. Den vanligaste åtgärden är då att komplettera med ett järn-tillskott i tablettform eller i form av blutsaft (järnsaft). För kvinnor med rikliga blödningar kan det många gånger räcka med att bara inta extra järn under själva menstruationen.
Man ska dock aldrig överdriva intaget av järn genom kosttillskott eftersom för mycket järn inte heller är bra. Att hålla sig till det dagliga rekommenderade intaget är därför att rekommendera.
Om orsaken beror på sjukdom eller läkemedel bör man rådgöra med sin läkare om vilka åtgärder som bör tas.
//Skriven av Mikaela Bjerring, kost- och näringsterapeut från passionforhalsa.se
.jpg)
